söndag 9 november 2008

Novembermörker!

Dagarna så här års är mycket korta, och för oss som jobbar mycket av den ljusa delen av dagen kan det bli lite lurigt att hitta utrymme till livets njutbara tillfällen i skog och för den del till sjös.

Vädret är en annan makt vi inte kan styra över, men som inte för den delen är oviktigt.

Hela veckan har jag längtat efter att jaga eller fiska, och så äntligen i eftermiddags kom möjlighetet att ge sig ut med konoten på sjön, sen båten är upptagen så är det nu den enda chansen att ta mej ut.

Har riggat kanoten med två spöhållare så att jag även med denna kan utföra trolling, ger en helt annan typ av gäddfiske vill jag lova.

Tillbaka till i eftermiddags.. vädret är inte kul alltså, men längtan är större än rädslan att bli lite blöt så jag river ihop några kastspön, paddel och mitt alldeles nyköpta Westin 230 mm:s wobbler på grymma 101g.

Känner på mej att det kommer att sitta en riktigt stor baddare idag...

Kunde förmodligen inte ha mer fel i min analys.. hinner bara ta ett par paddeltag och slänga i betet så märker jag hur lätt kanoten driver med i medvinden, nästan så jag ibland inte ens behöver paddla utan bara styra den lätta Linder-farkosten.

Första känslan att avbryta gäddfisket lägger jag åt sidan och navigerar säkert mot de ställen jag vet att det står en och annan gädda och lurar, redan efter fem minuter tycker jag mej ha ett hugg och rycker till och börjar veva in linan, när wobblern som är full med skräp till sist dyker upp vid kanoten, så är den samme på väg att slå i klipporna vid land, detta känns inte alls bra! så jag kastar blixtsnabbt spöt i kanoten, tar upp paddeln och vevar så mycket jag förmår.
Det speciella med detta tillfälle är att kanoten rör sig inte framåt trots min kraftanstängning, snarare bakåt, och till slut tar vinden och vågorna tag i kanoten och vänder den till motsatt riktning och drar iväg.
Efter ett par envisa försök inser jag att den enda chansen att ta mig hem igen är att gå alldeles intill land.
En hel timme senare anländer jag hem helt slut och genomblöt, och har fiskat i hela fem minuter.
Jaha.. så sitter jag här hemma i värmen och tänker vad har jag nu lärt mig av detta?
Flinar lite och tänker, förmodligen inget! kommer säkert hända igen..

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ojoj, låter som du är en envis jakt/fiskesjäl. Lycka till i fortsättning, det ska bli spännande att följa dig och dina upptåg på bloggen!

Jaktsjälar sa...

Tack så mycket! och välkommen hit :-)